Naturbetesmarker är artrika och näringsfattiga habitat vars utbredning kraftigt har minskat under 1900-talet. Historiskt fyllde de en viktig funktion som fodermarker men har idag till stor del ersatts av åker och vallodling. Naturbetesmarker bör idag bevaras av andra syften, både biologiska och kulturella. De rymmer en stor mängd rödlistade arter och visar spår av historisk markanvändning. Många naturbetesmarker har tidigare varit betesmarker eller slåtterängar och när hävden upphör växer det öppna landskapet igen. I denna studie har effekterna av restaurering genom kraftig röjning och förnyat bete studerats.

Semi-natural grasslands have a high biodiversity and host ecologically and economically valuable ecosystems and species. Restoration on these types of land is often done by removing trees and scrubs, mowing, grazing, changing the soil by removing nutrition or changing the structure of the ground. Another way of restoration is planting seeds of common grassland plants. By comparing 18 scientific publications I investigated if the restoration was affecting the plants in a positive way and if the effect was similar for insects. By comparing the publications, time seemed to have an important effect on insects. They needed time to recolonize restored areas.

Naturbetesmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige men har under de senaste hundra åren blivit allt färre och mer fragmenterade i det svenska landskapet. För att motivera markägare att öppna upp igenväxta och övergivna marker delas det ut bidrag varje år för att markerna skall restaureras och bete eller slåtter skall återinföras. Vilken långvarig effekt restaureringen har på naturbetesmarkens artdiversitet är bristfälligt utvärderad och dokumenterad. Jag har undersökt hur reproduktionen hos två vanliga gräsmarksarter, gökärt (Lathyrus linifolius) och gullviva (Primula veris), påverkas beroende på om betesmarken är eller har varit övergiven. Frön från tre olika markkategorier samlades in; kontinuerligt betade, övergivna och restaurerade.

På den svenska landsbygden har det en gång funnit stora arealer av öppna marker så som naturbetesmarker, men under de senaste årtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att återfå det landskap som en stor del av vår flora och fauna faktiskt är beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersättningar från EU Med hjälp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fått medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger på heter Projekt mångfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet är landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland. Idén med projektet är att myndigheter som länsstyrelsen ska stötta grupper som är intresserade av att göra någon förändring på sina marker. Det är i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det är deras personliga erfarenheter och framtidstro som är grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien är att ta reda på vilka effekter som Projekt mångfaldig samverkan har gett. Studien bygger på djupintervjuer med informanter från två olika grupper inom projekt mångfaldig samverkan.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

De miljömål som Sverige har satt upp för bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. Tillgången på naturbetesmarker överstiger dock tillgången på betande djur. Detta tillsammans med den minskade självförsörjningsgraden på nötkött kan tyda på att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sämre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk där den huvudsakliga försörjningen kommer från annat arbete än lantbruk. Medelåldern bland lantbrukarna är hög och många kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Vid restaurering av skogar i Sverige är ett av miljömålen att skydda och bevara biodiversiteten i skogen. Denna studie är förlagd i Ekopark Färna, som ägs av Sveaskog, i Västmanland. I Ekopark färna har stora områden av triviallövskog restaurerats för att öka lövträdsandelen och höja naturvärdet i området. För att undersöka vad restaurering kan ha för effekt på biodiversiteten analyserade jag artsammansättningen och artantalet hos kärlväxtsamhället i restaurerade,  både tidigare betade och obetade triviallövskogar. Procentandelen skogsarter minskade jämfört med gräsmarksarter.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

The natterjack toad (Bufo calamita) is one of three species of toads living in Sweden. During the last decades declines in population numbers have been detected and are thought to be primarily due to loss of habitat, overgrown breeding ponds and competition from common toad (Bufo bufo) and common frog (Rana temporaria). In 2012 20 ponds in the location of Glommeskallen in Smögen were restored by clearing the ponds from overgrowth. The aim of this study was to investigate if natterjack toads used the restored ponds and if the restoration had made an impact on the natterjack population on the location. Presence of common toad and common frog was recorded, as was the presence of eggs and larvae of any of the three species.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång.

När storskaliga och kväveintensiva jordbruk bredde ut sig växte många betesmarker ochängar igen. Detta medförde att hävdberoende växtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna växa och återkolonisera marker behöver många arter olika störningar. En sådanstörning kan vara bränning. Vid bränning ökar ljusinsläppet och även kvävemängden imarken minskar, vilket gynnar de hävdberoende växterna.Detta arbete har undersökt om bränning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slåtter vid bevarande av den biologiska mångfalden hos växter.

Open ecosystems, such as grasslands and pastures, have naturally been shaped by disturbances like fire and grazing. These processes play a crucial role in creating habitats with high biological diversity, particularly favourable for a wide range of herbaceous plant species. In recent years, many of these disturbances have ceased, leading to encroachment, fragmentation and habitat loss. The aim of this study was to examine and compare the effects of fire, herbivory and a combination of fire and herbivory on the emergence of herbaceous plants. The study was conducted at the Ecopark at Nordens Ark.

Continuously grazed grasslands have remarkably high plant species diversity. In Sweden this type of habitat has declined for the last two centuries. Changed land use has caused habitat fragmentation and loss of habitat quality. This has caused a great number of plant species to end up on the verge of extinction. To try to save this unique habitat and the species that are tied to it, lots of resources are laid on restoration of abandoned grasslands. In this study, plant species richness of continuously grazed, abandoned and restored grasslands were related to degree of overgrowth, time since overgrowth started and rate of overgrowth.

To reach objectives within EU?s Habitatdirective and the national environmental objectives, more information about semi-natural pastures is required. The expression semi-natural pasture is used for pastures that during the latest time are uncultivated and unfertilized. Semi-natural pastures are important in many respects for example to conserve the biodiversity and for our cultural history. The aim of my study was to compile and calculate the area of semi-natural pastures by use existing sources of information.

Diversity of ground beetles (Col: Carabidae) in managed riparian grasslands. The carabid community in moist seminatural grasslands was studied at three different sites in mid-Sweden. Pitfall trapping was carried out during six weeks in spring and early summer 2003. Eight transects, each containing seven pitfall traps, were placed in three different management regimes, either late or continous grazing, or meadow. The species composition was analysed by ordination analyses, i.e. DCA and CCA.